Hinduism

Fakta

Var? I Indien, Nepal, Bangladesh, Pakistan och Sri Lanka

Hur många i världen och Sverige? En miljard och 3000-10 000 hinduer

Hur många gudar finns det? Över 330 miljoner

Hinduiska riktningar

Vishnuism:

• 70% av hinduerna
• Ber till Vishnu (Rama och Krishna)
• Norr: bhaktiinriktningen (kärlek, hängivenhet, känsla för Gud)
• Söder: ritualer och gamla traditioner

Shivaism:

• 28% av hinduerna
• Shiva, Parvati, Ganesha och Skanda

Shaktism:

• Shakti skapar, upprätthåller och förgör världen
• Gudinnan Devi: den högsta principen, kan inte styras av någon
• Oftast de vilda gudinnorna som tillbes (Kali och Durga)

De fyra levnadsstadierna

1. Lärljungestadiet
2. Familjeförsörjarstadiet
3. Skogsbostadiet
4. Asketstadiet

Många förblir i familjeförsörjarstadiet hela livet och vissa går direkt från första till tredje/fjärde. Första delen av livet är upprätthållande av världen och den andra delen uppgivande av den.

Levnadsstadierna gäller de tre övre kasten. Det är endast de som har råd med det. Renhet präglar detta tankesätt.

Fyra livsmål

• Uppfyllelse av rituella och sociala plikter (dharma)
• Ekonomisk rikedom och politisk makt (artha)
• Estetisk och erotisk njutning (kama) likt gudomligt, utbildning med mannen och kvinnan
• Befrielse från återfödelse

Det finns tre etiska principer som ska förverkligas under livet:

Dharma: plikt och dygd, kärleksfull, hjälpsam mot medvarelser

Artha: strävar mot god ekonomi och förvaltar tillgångar väl

Kama: njuta av allt som sinnena och livet erbjuder

Ritualisering

Människan renas med ritualer, yoga och meditation för en ren kropp. Kroppen blir helig och visar på önskan att förbättra sig och bli en moralisk medlem i samhället. Ritualerna delas upp i de stora offentliga och de som är förbundna med hemmet. Det finns tre övergångsritualer knutna till födelse, äktenskap och död.

Världsbild

Allt i världen är underkastat det eviga kretsloppet av födelse, liv och död. Alla världar, allt liv, går hela tiden från det bättre mot det sämre. Därför krävs det att världen och allt i den reinkarneras. Det är en ofrånkomlig lag att allt som föds måste dö och allt som skapas måste förstöras.

Gudabild

De över 330 miljoner gudar och gudinnorna representerar alla de olika egenskaper Brahman som helhet rymmer. Hindun väljer alltid den aspekt av Gud som passar dem bäst. De tillber gudarna fler gånger om dagen eftersom livet och tillvaron inte skulle fungera utan dem.

Döden

Elden är helig eftersom Shiva tände en eld för Parvati när hon dog vid Ganges bredvid Varanasi. Eld anses rena själen och genom att låta den äldsta sonen bränna kroppen och hälla den kremerade kroppen i Ganges frigörs själen och förenar sig med Brahma (världssjälen).

Ganges (den himmelska floden) påstås ha kommit med Shiva. Dess krökning mot den ursprungliga källan tyder på slutet på återfödelsens eviga kretslopp och man vill därför sprida sin aska där.

Det som förenar hinduerna

• Lång och helt egen historisk tradition
• Känner till innehållet i den heliga Vedalitteraturen
• Respekterar prästerskapet (brahminerna)
• Har fötts in i ett kast
• Kon är ett heligt djur (moderlighet och godhet)
• Kremerar sina döda

Skrifterna

Mahabharata: betyder “den stora Bharatastriden”, mest läst av texterna, världens längsta dikt

Bagavagdgita: mest omtyckta delen av Mahabharata, betyder “den Höges sång”, två mäktiga släkter strider mot varandra, Krishna talar om kastens lag, plikt, tillbedja, sanning, givmildhet och medlidande och talar med hjälten Arjuna

Ramayana: betyder Ramas öden,  kärleksberättelse om guden Rama som med hjälp av apguden Hanuman räddar sin hustru Sita från demonen Ravana

Upanishaderna: del av Vedaböckerna, 800-200 f.Kr., dialog mellan gurun och hans elever om tillvarons innersta mening (filosofisk), svår och avlägsen för den vanliga hindun, alla gudar reduceras till Brahman, diskussioner kring människan, gudarna och världen

Eposen: folkliga och populära, stora diktverk, 200 f.Kr.-200 e.Kr., gudars och olika hjältars bragder

Vedaböckerna: skrevs ned under en lång period (från 1500 f.Kr.), fyra samlingar (Rigveda: över 1000 hymner om världens och människans skapelse och lovsånger till de ariska gudarna)

Historia

Hinduismen har inte en tydlig grundare utan består av olika traditioner som bildar ett sammansatt livsmönster. De första formerna av hinduism utvecklades tillsammans med nya tankar och kulturströmningar och har därför förgrenat sig i olika riktningar. Kulturkrocken mellan Indusbefolkningens fruktbarhetskult med vatten och reningsritualer och dyrkan av behornat handjur och ariernas polyteistiska religion med offerritualer till gudarna, sanskrit och en strikt samhällsorganisation som är dagens kastsystem, skedde runt 2000-1500 f. Kr. i Femflodslandet.

Myterna är folkligt förankrade och en självklar del av den verkliga historien tillsammans med gudarna. De finns där för att förklara händelser i vardagen. Hinduer ser dem oftast inte som symboler utan som konkreta, verkliga händelser som verkligen skett. Detta gör att de i sin vardag ser symboler för gudomlighet i omgivningen.

Gudar

Uppfattningar om det gudomliga

Hinduism kan ses från två utgångspunkter: enhetlig och filosofisk samt mångfaldig och folklig.

Den filosofiska riktningen hämtar sina grundtankar från Upanishaderna.

Vägar till mål

Alla religioner är olika vägar till samma mål. Hinduismen har därför en öppen och tolerant inställning till andra religioner. Målet är att atman ska återförenas med sitt gudomliga ursprung, Brahman. För att nå moksha finns olika vägar. Fyra olika frälsningsvägar har utvecklats. Två av dem är filosofiska och intellektuella med fokus på lärorna och avancerade kroppsliga övningar (brahminer, munkar, sadhus) och de resterande två är enklare och baserade på Bhagavadgita.

Jnana yoga (kunskap): Upanishadernas lära, samband mellan Brahman och atman, se bakom världens skenbara yta, studera heliga skrifter, meditera, ställa existentiella frågor, kräver disciplin, enkelt leverne och mycket tid

Hatha yoga (andliga övningar): andningen, mental disciplin, kroppens funktioner → gudomlighet och sanning i människan framträder, förlösa atman från kroppen

Karma yoga (gärningar): utföra sin dharma så bra som möjligt, pliktuppfyllelse, utförs oftast av affärsmän, läkare, militärer, domare, administratörer, vetenskapsmän

Bhakti yoga (gudskärlek): vanligaste av alla vägar, anhängarna kallas bhaktifromma, går ut på att visa fullständig hängivenhet inför Gud, representerad av Krishna

Gudstjänst

Gudstjänsten utförs individuellt hemma eller i tempel. Man renar sig med vatten och tar av sig skorna. AUM är ett heligt mantra som symboliserar den innersta sanningen, Brahma. Man smörjer in bilden eller symbolen för den gud man dyrkar med olja och reciterar någon helig text och offrar mat och blommor. Särskilt brahminerna måste följa strikta regler vid pujan för att behålla sin renhet. Rökelser och ljus tänds.

Människosyn

Människan består av själ och kropp. Atman är odödlig och evig medan kroppen är underkastad tidens gång. Eftersom människan innehåller atman är hon helig precis som Brahman. När kroppen dör sker en själavandring (Upanishaderna). På grund av karmalagen är människans liv en konsekvens av hennes egna handlingar och val.

Man skiljer på rent och orent i människans natur (Vedaböckerna). Plikterna som ska följas är dharma och skiljer sig beroende på vilket kast man tillhör (ansvar och fler förpliktelser längre upp).

Det är ingen idé att klaga över sin dharma. Det är ens egna handlingar i tidigare liv som är anledningen till ens livssituation. Man ska fortsätta följa plikterna för att komma uppåt i stegen. Varje existens ger människan ny kunskap om sig själv, världen och det gudomliga. Tillslut är man

så fullärd att nästa steg är moksha. Kastsystemet rättfärdigas på detta sätt.

Det finns en fruktan för återfödelsen eftersom man är ensam i samsaras eviga kretslopp. Trösten ligger i att det kan avbrytas genom gott leverne. Det finns också en falsk syn på livet och världen eftersom man tror att livet bara består av det konkreta och materiella (maya). Slöjan framför ögonen gör att man inte inser sin egen samhörighet med det gudomliga.

Alla varelsers helighet präglar det hinduiska livsmönstret (ahimsa). Genom att skada något levande skadar man också Brahman. Straff och förlåtelse finns inte på samma sätt som i västerländsk bemärkelse utan konsekvenserna kommer i nästa liv. Många är därför vegetarianer.

Kastsystemet

Brahminer: präster, utför ritualer och vidhåller samt lär ut de heliga texterna (mun)

Kshatriya: adel och krigare, ämbetsmän (armar)

Vaisya: köpmän, hantverkare, jordbrukare (lår)

Sudra: tjänare (fötter)

Dalit: de kastlösa, främst den ursprungliga Indusbefolkningen

Inte bara människor, utan även gudar, djur och växter delades också upp i varnas. Idag används ordet jati (födelse, vad man är född till) istället. Det är en typ av yrkesindelning.

Man föds och dör i samma kast och umgås inte och gifter sig helst inte med folk med annan kasttillhörighet. Det ger upphov till diskriminering, men även social trygghet. Inom kasten är sammanhållningen stark och ett nätverk av hjälp och stöd finns för de egna.

Hinduisk moral i konflikt med patriarkala traditioner

De hinduiska lagarna ser ut att ge kvinnor arvsrätt och rätt till skilsmässa, men i verkligheten har hon mycket lägre status och det är vanligt med hedersmord för att slippa skammen att till exempel inte ha råd att betala hemgiften. Kvinnan är enligt de heliga skrifterna mindre värd och ska lyda männen som gudar trots att det de gör inte går att rättfärdiga. Föder hon något annat än söner kan hon inte höja sin status i nästa liv. Idag utbildar sig fler och fler och kvinnorättsorganisationerna blir allt fler. Renhet och orenhet är fortfarande grund för diskriminering i samhället vilket syns då det är svårare att komma in i vissa tempel, få lägenhet och bra utbildning om man är född i ett lägre kast.

Symboler

Lotusblomma: Indiens nationalblomma, möjlighet till spirituell utveckling, renhet och befrielse, fruktbarhet

Svastika: lycka, välfärd, solen, Vishnu, början och slut

Sexuddig stjärna: människans position mellan himmel och jord, unionen mellan manligt (Shiva) och kvinnligt (shakti)

Den heliga kon: jorden som ger näring åt allt levande, nyttodjur, Vedaböckerna, myt om Krishna, ger och kräver nästan inget tillbaka

AUM: den hinduiska världssjälen, Brahman, närvarande i allt, hjälpmedel för att komma i kontakt med Brahman, det gudomliga i form av ett ord, andlig fullkomlighet

Begrepp

Ahimsa: icke-våld

Asket: en person som avhåller sig från alla slags njutningar

Atman: själen, den andliga kärnan i varje levande varelse, “andedräkt”, “själ”

Bhaktifromhet: Gudskärlek, hängivenhet (total gudskärlek)

Brahman: Världssjälen

Dalit: Guds barn, förtryckt, oberörbar, kastlös

Devi: samlingsnamn för alla de gamla gudinnor som var knutna till jorden (Mahadevi: den stora gudinnan), två sidor: harmonisk, moderlig och lugn (komplement till den manliga guden) & vild, oberäknelig och mörk (kan inte kontrolleras)

Dharma: lära, levnadsprinciper (plikt), sätt att leva

Ganges: den heliga floden Shiva tog ner från himlen, betyder den himmelska floden

Guru: andlig ledare, lärare, närhet ger helighet som kan tas hem

Jati: födelse, vad man är född till, utgångspunkt för kastindelningen

Kalpa: kosmologisk tidsperiod i indisk tideräkning (4 320 000 år), vid slutet av en kalpa förgår världen för att återuppstå på nytt

Karma: det samlade resultatet av livets handlingar

Kast: “klassindelning”

Mandir: betyder Guds hus, är ett slags tempel

Maya: sinnevärldens universum som skapats av Brahman, slöja, illusion som hindrar från att se samhörigheten med gudomligheten.

Moksha: befrielse, frigörande, föreningen mellan atman och Brahman

Puja: gudstjänstritualen

Reinkarnation: återfödelse, själavandring

Sadhu: helig man

Samsara: det eviga kretsloppet

Sanatana dharma: den eviga läran, evig visdom, namnet på hinduismen

Shakti: den kvinnliga kraften

Upanishaderna: samling av tankar från visa män, filosofisk inspiration

Veda: betyder vetande, hymner och sånger

Vedaskrifterna: religiösa skrifter på sanskrit, äldsta skriften

Änkebränning: man bränner kvinnan eftersom mannen är död och kvinnan är hans ägodel (barnen tillräckligt gamla för självförsörjning), text i Rigveda kan tolkas på olika sätt. En del är att “Änkan lägger sig bredvid mannen.” Längre fram står att hon ska “resa sig upp och gå bort från den döda”. Många har inte utbildning och styrs därför av sociala normer och vad brahminerna säger.

Frågor

Vad kan det bero på att så få religioner beskriver det gudomliga i kvinnliga termer, det gudomliga som gudinna?

Det beror på att man ser kvinnan som mindre värd än mannen och eftersom det gudomliga är otroligt mäktigt, mäktigare än människan, beskriver man det gudomliga som manligt. Inom hinduismen har kvinnorna fått mer makt än i andra religioner eftersom det moderliga ses som något viktigt. Det är också en av anledningarna till att kon ses som viktig.

Vad skulle det kunna bero på att hinduerna vanligtvis firar sin gudstjänst enskilt?

Inom hinduismen är målet med livet att nå moksha och låta atman förena sig med brahman. Detta innebär att alla har sitt egna ansvar att låta detta hända och därför utför man också ofta gudstjänst själv. Det handlar om något personligt att frigöra sin egen själ.

Hur kan den hinduiska moralen i teorin respektive praktiken se så olika ut?

Det är för att landet har en vision om att nå mer demokrati och införa mänskliga rättigheter, men eftersom religionen och värdegrunden är så djupt implementerad i samhället är det i princip omöjligt att genomföra det i praktiken. Detta gäller speciellt resursfattiga områden som inte nås av nyheter och därför påverkas av kastsystemet.

Hur uppfattar den folkliga traditionen det gudomliga?

Det gudomliga ses fortfarande som Brahman och alla strävar efter att få en god karma och nå det gudomliga. Det ses inte lika mycket som en plikt utan det handlar om att själv välja vem man tillber. Religionen är också mer folkligt förankrad och det är mer underhållning och lättförståeliga myter och texter. Myterna är då till för att förklara vardagliga händelser.

Vilka motsägelser finns inom de hinduiska traditionerna? Hur kan man tolka dessa?

Det finns en sexuell utbildning som kvinnan och mannen ger sig ut på i andra levnadsstadiet hos mannen och det är motsägelsefullt om bortgiftningstraditionen där kvinnan är helt täckt och endast ser en meter framför dig. Andra motsägelser är till exempel ahimsaidealet och kastens plikter som motsäger varandra. Krigarna är syftade att kriga mot andra och kan då inte uppfylla ahimsa.

Hur skulle en hindu kunna diskutera kring problemet att råda över liv och död när det gäller:

1. a) abort

Abort är fel enligt ahimsa, men samtidigt vill man inte föda döttrar och fosterdiagnostik används för att se om det är en dotter eller son. För de i de lägre kasten vill man hellre föda söner eftersom döttrar är dyra och man dessutom måste betala hemgift. Dessutom har man ingen möjlighet att höja sin status om man föder något annat än söner som kvinna.

1. b) dödsstraff

Dödsstraff är fel enligt ahimsa och inom hinduismen finns inte samma tanke om konsekvenser och straff som i västvärlden eftersom man tror att det ändå får konsekvenser i kommande liv. Det är därför bättre att låta nästkommande liv straffa personen och inte påverka sin egen karma genom att ge dödsstraff.

1. c) en soldats uppgift?

Tillhör man kastet kshatriya är det ens plikt att utföra sina uppgifter som soldat och det är då viktigare att tänka på sina plikter än ahimsaidealet. Detta framgår tydligt i Bhagavadgita där Krishna övertygar Arjuna om att han måste utföra sin dharma.

Vem var Mahatma Gandhi och vad bestod hans gärning av? På vilket sätt inspirerades han av de hinduiska lärorna?

Mahatma Gandhi var en hindu som genom strejker och tysta protester friade Indien från Storbritannien 1947. Han inspirerades av ahimsaidealet och genomförde hungerstrejk. Det han tyckte var fel var att skatt på bomull och salt från Indien förädlades och sedan skickades tillbaka för försäljning.

Lektionsanteckningar

I Indien är 80-85% hinduer. I landet råder stora skillnader i levnadsstandard beroende på förmögenhet och kön. Befolkningen beräknas till 1,3 miljarder människor. Antalet hinduer är få i relation till andra religioner och de är koncentrerade till vissa områden.

Man vet inte varför kon är helig. Det smutsigaste arbetet är att rensa kohudar för läder eftersom man har kontakt med kroppsvätskor. Det är också det tidigare var förbjudet för menstruerande kvinnor att gå in i kloster. Kon kan användas för jordbruket, som packdjur, för mjölk och smör och i som läder. Smöret används till puja. Kons avföring blandas med vatten och läggs ut i solen för att torka och blir till bränsle  i ugn, men det används även till hus. Urin utblandat med vatten är heligt och används för att stänka på saker hemma för att heliggöra föremålen.

Kaster har varit förbjudet sedan 1947, men existerar speciellt bland de resurssvaga. De ät tänkta att ge styrka och samhörighet, men funktionen har inte blivit vad den var menad att bli. Kasterna föddes ur purusha “urmänniskan”.

Hijras är Indiens tredje kön. Man får välja hur man definierar sig själv, men det finns stor diskriminering för detta kön och mot kvinnor och lågkastiga.

Mänskliga rättigheter: risk för att lärarna våldtar flickorna (utnyttjar makt), har inte råd