Ekonomi

Ordet ekonomi kommer från det grekiska orden oikonomia som betyder hushållning av begränsade resurser.

Ekonomi drivs av våra behov och viljan att tillgodose dessa. Enligt den amerikanska psykologen Maslows teori vandrar vi dagligen upp och ned för denna behovstrappa. Med dagens industriella samhällsekonomin flyttar den längre upp i trappan. För 150 år sedan bestod försörjningen huvudsakligen av självhushållning och därmed jordbruk. Idag lutar det åt ett upplevelsesamhälle.

För att tillgodose behov krävs resurser, obegränsade (fria nyttigheter) eller begränsade (behöver bearbetning).

De samlade resurserna som krävs för att framställande av varor och tjänster i samhället brukar kallas produktionsfaktorer

1. Naturresurser: Råvaror som förädlas till färdiga produkter samt halvfabrikat (stål, plast ,jord, skog, mineraler och metaller)
2. Arbetskraft: Krävs för att omarbeta råvarorna till produkter, mänsklig arbetskraft och mänskliga förmågor (humankapital)
3. Kapital: Krävs också för att bearbeta råvaror till färdiga produkter; realkapital (redskap, maskiner, lokaler) och finansiellt kapital (pengar)

Investering → avkastning → vinster

Nationalekonomer: De som sysslar med samhällsekonomi

Tre ekonomiska nivåer; global ekonomi, samhällsekonomi, privatekonomi (macro och microekonomi)

Samhällsekonomins huvudfrågor

1. Vad ska produceras och hur mycket?
2. Hur ska det produceras? Vem ska göra vad? Produktionsteknik? Råvaror?
3. Vad ska produktionen användas till? Konsumtion eller investering?

Fördelningsfrågan: Hur ska produktionens vinster fördelas? Hur ska produktionsresultatet fördelas mellan medborgarna?

Två motstridiga strävanden: Ekonomisk effektivitet och social rättvisa. Inkomstfördelningen avgör hur stor mängd av produktionsresultatet samhällets individer har möjlighet att konsumera.

Politiska beslut krävs för att fördela inkomsterna på ett sätt som medborgarna uppfattar som rättvist.

Lagstiftning och skatter är medel för att omfördela förmögenheter och inkomster.

Hur ser en rättvis fördelning av samhällets inkomster ut?

Fråga som är djupt ideologisk och värderande, tre principer.

• Prestation: “Åt var och en efter insats”
• Likhet: “Millimeter-rättvisa”
• Behov: “Åt var och en efter behov”

Karl Marx: “Bidra med så mycket man kan, få så mycket man behöver”

John Rawls (socialliberal) teori: The veil of ignorance (okunnighetens slöja), ett tankesätt om att alla är lika värda och som ska minska klassklyftorna och göra världen mer jämställd.

Viktigt att samhällsekonomin organiseras med samma regler och förutsättningar för effektivitet för alla. Fattiga länders ekonomi består huvudsakligen av jordbruk eftersom organisation saknas och befolkningen därmed vill uppfylla behoven själva och följer då Maslows behovstrappa.

Depressionen på 1920-talet hade orsak i en bubbla om att aktiemarknaden (andrahandsmarknaden) bara gick uppåt eftersom en satsning på att få in privatpersoner på marknaden gjordes. När den sammantagna synen på värdet ändrades, kraschade ekonomin. Staterna har haft en viktig roll i sådana hära situationer genom att förbättra infrastruktur, få upp marknaden med jobb och insatta pengar. Ett exempel är när USA räddade de stora bankerna 2008/9 för att förbättra situationen.

Samhällsekonomins aktörer

1. Hushållen
2. Näringslivet (företagen)
3. Offentliga sektorn
4. Finanssektorn (bankerna)

Det lilla ekonomiska kretsloppet

Det lilla ekonomiska kretsloppet utgör basen i samhällsekonomin och kallas den reala ekonomin (den verkliga ekonomin - monetärt).

Aktörer: Företag och hushåll

Efterfrågan: Hushållens behov och önskemål

Utbud: Det företagen producerar

Marknaden: Mötesplatsen för utbud och efterfrågan; produktmarknad och faktormarknad

Den reala (faktiska) ekonomin: Utbytet av arbetskraft och varor/tjänster

Penningekonomin: Ersättning för ekonomiska prestationer

Bankens uppgifter

1. Betalningsförmedling
2. Kreditgivning
3. Riskhantering (säkerställa hanteringen av pengar från företag till hushåll exempelvis)

Det stora ekonomiska kretsloppet

Samhällsekonomin kännetecknas av stabilitet och rörelse. Den består av 5 sektorer; hushållssektorn, näringslivet, den offentliga sektorn, finanssektorn och utlandssektorn.

Offentliga sektorn; staten, landsting, kommuner, (socialförsäkring ← staten)

Det bankerna gör bygger på förtroende för penningsystemet och har med penningekonomin att göra. Det gäller att tror på värdet av pengar, annars fallerar systemet. Pengar hade ursprungligen sitt reala värde. I Mesopotamien var det korn och därefter olika metaller. Värdet på ädelmetaller är kulturellt betingat.

BNP (GDP): Värdet av all produktion (varor & tjänster) i ett land under ett år, togs fram av britterna under andra världskriget (hur stor del av ekonomin krigsvapnet är). Uttrycks i kronor i Sverige. Internationellt används dollar eftersom den har mest förtroende sedan andra världskriget och USA är världens största ekonomin och påverkas av denna. Innan detta jämfördes valutor med guld.

Används till att besvara frågorna

• Hur stor är produktionen inom landet?
• Hur står det till med den ekonomiska tillväxten?
• Jämförelse över tid i fasta priser (inflationen räknas bort)

Problemen med BNP

• All produktion är inte medräknad (hushållsarbete, “gör-det-själv-arbete” och svart arbete ingår inte)
• Skadlig produktion ingår (produktion som inte nödvändigtvis ökar människors välfärd ingår, Grön BNP?)
• Säger ingenting om inkomstfördelningen (landets BNP kanske inte kommer alla till del)
• Svårt att värdera offentliga tjänster (hur prissätta undervisning och vård?)
• Svårt att jämföra olika länders ekonomi (vissa länder högre grad av självhushållning)

BNP per capita: BNP fördelad på antalet invånare i ett land under ett år (levnadsstandard, jämförelse med andra länder, PPP

PPP är en engelsk förkortning för Purchasing Power Parity. Metod som används inom ekonomi för att kunna jämföra värdet av olika länders valutor. PPP används som ett mått för att räkna ut vilken växelkurs som krävs för att länder med olika valutor ska ha samma köpkraft, d v s det indikerar den riktiga växelkursen när man jämför olika länders inkomster och priser i samma valuta. Måttet är vanligt förekommande för internationella jämförelser av exempelvis levnadsstandard. På svenska heter det köpkraftsparitet.

NNP: Tar bort värdeminskningen på realkapital. Används för att räkna ut hur mycket vi ska betala till EU eftersom det utgår från BNP.

Med HDI (Human development index) vägs BNP per capita PPP samman med medellivslängd och andelen läskunniga och högutbildade. Ett högt index betyder bra materiell välfärd, god hälsa och god utbildning.

Tillväxt innebär att produktionen ökar (BNP ökar under en viss tidsperiod). Om befolkningsmängden ökar, måste BNP öka lika mycket för att inte BNP/capita ska sjunka. Tillväxt leder till ökad levnadsstandard, men kräver mer resurser och sliter på miljön. Tillväxt skapas genom att öka mängden produktionsfaktorer och därmed öka produktionen eller genom att öka effektiviteten och därmed produktiviteten utifrån de tre faktorerna; investeringar, innovationer och institutioner.

Konjunkturer är en slags ekonomisk utvecklingstendens. På lång sikt kallas detta trend och på kort sikt konjunktur. En konjunkturcykel är den period det tar för ekonomin att genomgå både en högkonjunktur och en lågkonjunktur (5 år).

Anledningen till att konjunkturer uppstår är att den totala efterfrågan avviker från BNP (utbudet). Om efterfrågan blir större än utbudet blir det utbudsunderskott. Tvärtom kallas utbudsöverskott. Orsakerna till detta kan vara faktorer i utlandet, minskat investerande, politiska beslut (tex ändrat skattesystem) och individers förväntningar på framtiden.

Nationalekonomi: Det vetenskapliga studiet av samhällsekonomin

Samhällsekonomi: Den ekonomiska aktiviteten i ett samhälle, nationalekonomins forskningsobjekt

Nationalekonomer forskar från två perspektiv; mikroekonomi och makroekonomi.

Mikroekonomin är baserat på det lilla ekonomiska kretsloppet och intresserar sig för hur aktörerna fattar sina ekonomiska beslut och varför. Exempelvis köpbeteende och uppsägning, hur de går samman på marknaden, går samman i företag.

Makroekonomi baseras på stora flöden som BNP, ränta, växelkurs, penningmängd, arbetslöshet och inflation. Informationen är viktig för förståelsen av hur Sveriges ekonomi påverkas av den internationella ekonomin.

Samhällsekonomi handlar om produktion och fördelning där ekonomisk effektivitet och social rättvisa måste avvägas.

Produktionens frågor: Vad (produktionsmöjligheter)? Användning (konsumtion, investeringar)? Organisation (produktionsteknik, institutioner, arbetsorganisation)? Fördelning?

I de flesta länder använder man sig av prestationsprincipen. Till detta tillkommer lagar och överföringar från de som inte behöver till de som behöver enligt behovsprincipen.