En analys av individ och samhällsstruktur i filmen: Äta, sova, dö

Analysera karaktären Rašas plats i samhället samt reflektera kring vilka olika strukturer som påverkar henne och vilken individuell frihet hon har i förhållande till strukturerna.

1. 1. Beskriv kortfattat hur Raša lever. Bostad, familj, arbete och inkomst?

Rasa är andra generationens invandrare från Montenegro, röker och arbetar i en fabrik för företaget “Grönsaken” på bygden där hon packar förpackningar med grönsaker i lådor. Hon har låg inkomst och försörjer både sig själv och pappan med den. Pappan blir misshandlad på jobbet och vill bli sjukskriven, vilket försvårar för familjen ytterligare och kan ses som ett funktionshinder. De lever i en gammal sunkig stökig lägenhet med gamla möbler. Hon beter sig på ett socialt oacceptabelt sätt: äter med händerna, smaskar och har en onyttig livsstil. Rasa verkar obrydd och tänker inte på andra. Den enda känsla hon visar är ilska.

2. 2. Vilka samhällsstrukturer anser du påverkar Raša och var befinner hon sig inom strukturernas hierarkier? Diskutera utifrån exempelvis klass, kön/genus, sexualitet, etnicitet, religion, nation, ålder och funktionshinder!  

Alla strukturer som finns påverkar Rasa på något sätt. Hon tillhör arbetarklassen (vilket flera klassmarkörer visar), är en utländsk kvinna, runt 20 år gammal men utan funktionshinder. Rasa pratar svenska med viss brytning. Sammantaget är hennes intersektionalitet långt ned i strukturernas hierarkier. Dessutom är hon muslim. I dagens samhälle finns många fördomar om att de är terrorister. Trots att Rasa biologiskt sett är kvinna, dras hennes sociala kön åt det manliga hållet då hon är en ledartyp, tar mycket plats och sällan visar sig vara emotionell. Rasa ses som oduglig i arbetssituation trots att hon är skicklig på sitt arbete. På grund av sin låga position i samhället blir hennes liv lätt påverkat av andras beslut. På grund av strukturer och normer strävar Rasa efter att vara så svensk som möjligt. Pappan vill inte förlora henne i det och stoppar henne från att nå detta. Hans skador försvårar även för henne.

Hennes intersektionalitet visas till exempel när hon skulle hjälpa till och packa kassar i en livsmedelsbutik och kunderna otacksamt och ogillande bad henne att släppa deras varor. Även butikspersonalen, som hon hjälpte, gillade det inte och skickade ut henne från butiken.

Den visar sig också när Rasa blir uppsagd trots att hon är väldigt duktig på sitt arbete. De på Arbetsförmedlingen tar inte henne på allvar då de inte kontaktar henne men alla andra i gruppen. Intervjun med det företaget blev inställd på grund av hennes efternamn som låter utländskt. När hon kommer dit och visar sig kunna svenska, blir hon tveksamt provanställd.

Ett exempel på vardagsrasism som hon får utstå på grund av sin hierarkiska position är när hon pratar med pappas kompisar som skojar om muslimer. När hon säger att hon är muslim utbryter en tystnad. Kompisarnas syn på henne som person försämras genast. Hon får även ofta frågor om sitt ursprung och folk menar på att hon inte är “svensk” trots att etnicitet handlar om individens känsla av tillhörighet till olika grupper.

När Rasas pappa skriker åt en mörkhyad medelålders man i medelklass ses de som lägre stående trots att de troligen bott längre i Sverige än honom. Detta på grund av intersektionaliteten. Alla i hennes omgivning är i arbetarklass.

3. 3. Finns det strukturer som begränsar eller förenklar för Raša? Vilka och hur? Finns det någon möjlighet att övervinna strukturer som begränsar henne? I så fall hur?

Normens hierarki begränsar henne väldigt mycket då hon är långt ner i rangordningen.  

Det är omedvetet men på sätt och vis strukturellt som vi kategoriserar människor i olika fack. Normen kan Rasa inte övervinna, men sitt låga kapital kan hon förbättra. Hon kan utbilda sig och försöka få en bättre förståelse för pengar och ekonomi. En struktur som förenklar för Rasa är den att invandrare kan ta mindre betalt för ett arbete. Det borde leda till att det är lätt för henne att skaffa ett slags jobb. Men samtidigt tar högre ställda arbeten inte emot henne. Beroende på strukturerna ser folk en på ett visst sätt och behandlar en som strukturerna säger att man ska behandla andra. Enligt Bourdieus teori om kapital finns ekonomisk, kulturellt, socialt och symboliskt kapital. Mycket av vårt kapital ärver vi av våra föräldrar och är därför svåra att förbättra. På grund av pappans ständiga närvaro är Rasa är ett mellanting mellan svensk och utländsk. Hon kan inte göra klassresa och är fast i sin position för att hennes pappa håller tillbaka henne och hon lyssnar på hans åsikter och funderingar. För att förenkla för Rasa i samhället behöver hon anpassa sig till strukturer. Till exempel kan hon byta namn. Det skulle påverka mycket och öka jobbmöjligheter och hur andra litar på dig. Tyvärr kan inte strukturerna brytas. Hon måste förbättra sitt kapital genom att lämna sin pappa. Rasa kan förbättra sitt ekonomiska kapital och med det en del av sitt symboliska kapital, men förmodligen blir det svårt att höja värdet av det sociala och kulturella kapitalet. Dessa skapas av kultur. Det är inte något man föds med, utan något hon lärt sig av sin pappa sedan den dag hon föddes. Det är så inrotat i henne att det är en del av hennes identitet (det som definierar den unika människan), precis som religion kan vara väldigt viktigt för vissa. Det skulle förenkla för henne att flytta till en större stad då det finns fler möjligheter där.

4. 4. Är strukturella skillnader (klasskillnader, ojämställdhet, ojämlikhet och så vidare) ett samhällsproblem enligt din mening? Varför/varför inte? Individ-, grupp och samhällsnivå?

Eftersom det påverkar alla mer eller mindre skulle jag påstå att det är ett samhällsproblem. Precis som strukturell rasism existerar dessa strukturella skillnader utan att vi tänker på det. Det gör att det också blir svårare att bekämpa. Individen kan känna påtagligt tryck av andra att de inte passar in och bör vara på ett visst sätt.

Klasskillnader är på individnivå något som påverkar en hela livet. Från starten är det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och hålla sig kvar där. Chefer ser ens åsikter som mindre värda och man har därför svårt att påverka. Detta leder till en ond spiral och ett segregerat samhälle med ökande klassklyftor. Många förlorar jobbet, blir rastlösa och mår dåligt. Anledningen är att jobb ger ett slags ökat självförtroende. Utan jobb drabbas många av psykisk ohälsa som försvårar livet ytterligare. Klasskillnader kommer alltid att finnas, men det är ändå viktigt att tänka på eftersom det leder till att individer inte känner tillhörighet eller tillit till staten. Detta gör att många unga i områden med lägre klass ger sig in på kriminella banor och inte tar lagar seriöst. Samtidigt gynnas överklassen av systemet och kommer inte vilja ge upp det de har för att klasskillnaderna ska försvinna.

Etnicitet bestämmer ofta klassen i samhället. Beroende på var i normens hierarki du befinner dig, hamnar du i en viss klass. Det kan också leda till strukturell rasism och därmed ojämlikhet. Detta gör att de strukturella skillnaderna bryter mot rätten om allas lika värde. Det är absolut ett samhällsproblem. Mänskliga rättigheter är väldigt uttalat i dagens samhälle, men ändå finns normens hierarkier i bakhuvudet och påverkar hur vi behandlar människor på olika sätt. Detta på grund av rasifiering, vithetsnorm och fördomar.

Sammanfattningsvis är detta ett viktigt samhällsproblem eftersom det påverkar befolkningen i stort och synen på de styrande. Det är viktigt att tillit för staten finns för att samhället ska fungera. Samtidigt är detta svårt att ändra på då det är en struktur och norm. Dessa förändras visserligen över tid, men väldigt långsamt. Under tiden diskrimineras invandrare baserat på ursprung trots hög kompetens. Det är svårt för högutbildade invandrare att få högre positioner och ofta hittar man de som till exempel taxichaufförer.

Alla normer och strukturer skapas av de med maktposition. Det är anledningen till att de med mer makt oftast gynnas av strukturerna och fortsätter låta dem finnas. Européerna var väldigt ledande under koloniseringen av Afrika och det är förmodligen av denna anledningen en vithetsnorm finns. Det har sedan väldigt länge varit kungar som regerade i olika länder, vilket är anledningen till att man ser det som mer naturligt att män är dominerande i samhället. Det har också varit dem som gått ut i krig och kvinnorna som stannat hemma och tagit hand om hushållssysslor.

Samhällsproblemet ligger också i att livskvaliteten försämras för alla när människor lägre ställda i hierarkin ger sig in i kriminella banor eller missbruk som kostar staten mycket pengar. Man måste därför ta hand om arbetarklassen. Dessutom är samhället byggd på en delvis liberalistisk grund där pengar krävs för att vi ska vara lyckliga. Det är människans drivkraft som tar samhället framåt. Föräldrar som mår dåligt påverkar dess bekanta som får en avsaknad av trygghet och också blir påverkade av detta.

I riksdagen finns inte ett parti anpassat för arbetarklassen och de på landsbygden. Anledningen kan vara industrialiseringen och att dessa jobb börjar försvinna, men det gör också att tilliten försämras. Vi lär in kultur genom socialisering av socialt kontaktnät.

Orsaken till den strukturella rasismen är historisk. Problemet är ett resultat av handlingar vars avsikt inte är att orsaka problemet. Vi bidrar till det, men skapar det inte. De som bidrar till den strukturella rasismen har svårare för att se den eftersom de inte är drabbade och de som orsakar problemet har svagare incitament att ändra sig. Det finns också starka psykologiska och sociala skäl att inte erkänna att vi bidrar till problemet.

Relevanta begrepp

Institution - sätter upp regler för hur individer bör leva i samhället (familjen, staten, rättssystemet, polisen)

Struktur - ramar av regler vi lever inom som är skapade av institutioner, begränsar men håller ihop olika funktioner i samhället (lagar skyddar tex oss och andra från kriminalitet och missbruk)

Aktör - företag, kändisar, länder, föreningar, alla på den arena som är vår värld

Normer - majoritetens kultur eller det som syns eller hörs mest

Klass - ekonomisk och statusmässig position i samhället

Etnicitet - känslan av tillhörighet till olika grupper

Rasism - skilja på människor som olika raser genom att undersöka biologiska skillnader, byggt på fördomar, koppling av egenskaper till viss etnisk bakgrund (kulturrasism)

Rasifiering - tillskriva egenskaper och beteenden baserat på utseende

Integration - Invandrare ska bli en del av det svenska samhället och delta i arbetslivet, politik, kultur och idrott, innebär inte att man ska bli etnisk “svensk” (annan livsstil, kultur och språk accepteras)

Assimilering - Att invandrare ska bli “svenskar” dvs släppa sin egen kultur, traditioner, historia, språk mm (assimilering är i princip alltid påtvingad och bryter mot de MR)

Jämlikhet - Jämt mellan alla människor

Jämställdhet - Jämt mellan könen

Feminism - ideologi om ett jämställt samhälle

Genus - socialt och kulturellt kön, det vill säga hur man uppfattas av omgivningen

Hirdmans Genussystem - teoretiska reflektioner kring kvinnors sociala underordning från år 1998, baserat på tre grundläggande principer;

1. Kvinnor och män är separerade
2. Strukturerna skapas av oss alla
3. Män är dominerande

Intersektionalitet - maktrelationen baserat på flera olika faktorer som etnicitet, religion etc, vår sammantagna plats i maktordningen avgörs av denna, hur kategorierna samverkar och påverkar varandra

Internalisering - införlivning av andras tankar, värderingar och reaktionssätt i den egna personen

Ideologi - system av tankar som handlar om hur ett samhälle bör styras

Makt - förmåga att driva igenom sin vilja trots motstånd

Demokrati/mänskliga rättigheter - folkets styre samt varje människas rätt till vissa rättigheter nedskrivna av FN efter andra världskriget

Bourdieus kapitalteori:

Ekonomiskt kapital - kapital och kunskap om ekonomi, utbildning

Socialt kapital - kontaktnät, (vänner, påverkas av familj)

Kulturellt kapital - beteende, vilken typ av kultur man konsumerar, hur man för sig

Symboliskt kapital - allt annat kapital i uttryck (vad och hur mycket man äger)

Värdera olika teorier, använda begrepp, fokus på Rasas position i samhället och hur det påverkar det henne, vilka konsekvenser får det och hur kan hon övervinna strukturerna. Orsaker och konsekvenser. Välgrundade och nyanserade argument. Film och statistik. Teorier (forskning) är välgrundat. Strukturerad text med röd tråd. Kan kopplas till mänskliga rättigheter. Visa tydligt var statistik kommer ifrån. Läsare ska inte behöva läsa mellan raderna. Ordgräns, 1250 ord max. Hela lektionen att skriva. A4 med anteckningar, inte färdig text. Många punkter. Möjlighet att koppla till mänskliga rättigheter. Strukturell rasism. NE. Källkritisk. Välj ett fokus.