Religion åk 7-9 -- Sammanfattning

Gud ses i olika religioner som olika, oftast ett slags väsen, men ibland något som för panteister uttrycker sig i allt omkring oss. Gud fanns innan skapelsen och kommer finnas efter världens undergång. En del av det som ingår i en religion är:

Ledare ~ Gemenskap ~ Tröst  ~ Sann ~ Tillit ~ Sammanhang ~ Falskt ~ Vägledning ~ Förtryck ~ Förbud ~ Mening ~ Visdom ~ Medmänsklighet ~ Oro

Nackdelar med religion

→ Religion är ett påhitt av människor – det finns ingen Gud eller andar. Det bästa för människor är att få reda på sanningen, så att de inte oroar sig över påhittade saker.

→ Religion används av många ledare för att förtrycka människor. Ledarna utnyttjar människors tro för sin egen vinnings skull så att de får mycket makt. Om människorna inte var religiöst troende så skulle de slippa att bli utnyttjade. Ett exempel är Hitler under andra världskriget som använde judarna som syndabock.

→ Religion gör människor ofria. Det finns en massa förbud om vad människor inte får göra. Människor är tänkande varelser och kan själva avgöra vad som är rätt eller fel.

→ Väldigt många av världens konflikter grundar sig i att folk har olika religioner. Sedan kristendomen uppstod har judar och kristna haft något emot den andra.

→ En del fördomar har uppstått som konsekvens av “religionskrigen”.Till exempel om att "är man muslim så är man terrorist och från IS".

Fördelar med religion

→ Eftersom det finns en andlig verklighet, så är det förstås viktigt att människor känner till den och närmar sig det andliga. Risken är annars stor att de missar just det som är mest betydelsefullt i livet.

→ Religion ger oftast samhörighet och gemenskap med andra troende. Tillsammans kan troende människor samarbeta för att skapa en mer kärleksfull värld. Det var det alla fem världsreligioner ursprungligen grundades för. Att ena oss. Utan islam hade de arabiska stammarna än idag krigat mot varandra. Utan judendomen skulle inte så många tänka på att behandla varandra på rätt sätt.

→ Religion kan skapa sammanhang i världen. Den ger svar på frågor som ”varför finns du här?” och ”vad ska du sträva efter?”. Livet blir meningsfullt. Religion ger dig vägledning om vad du bör sträva efter och hur du kan vara en god människa mot andra. Det underlättar för oss och gör att vi väljer rätt.

Argumentation om religion

→ Det finns många andliga ledare som vägleder och hjälper människor på ett bra sätt. Men samtidigt finns det andliga ledare som utnyttjar religionen för att få makt och förtrycka andra. De använder sin ledarposition på ett sätt som egentligen är felaktigt enligt religionen.

→ Religion kan ge vägledning och tröst för människor. Samtidigt kan religion skapa oro över att du inte klarar av att följa reglerna tillräckligt mycket eller ställa dig inför svåra val och beslut.

→ Gemenskapen är viktig och betydelsefull inom religion. Tillsammans med andra kan du få och ge kärlek. Du blir älskad och respekterad av andra troende, samtidigt som du också stöttar och uppmuntrar dem. Men risken finns som i alla former av gemenskaper att det börjar ställas alltför höga krav och människor delas in som bättre eller sämre. Då kan gemenskapen plötsligt bli betungande.

Anledningar till att vi vill tillhöra en religion:

→ Upplever att det finns något utöver det vanliga (heligt)

→ Skapar samhörighet och gemenskap

→ Ger en en identitet vilket gör att man känner sig tryggare

→ Ger svar på existentiella frågor och vägleder

De fem största världsreligionerna kan delas in i två religionsfamiljer; den indiska och den abrahamitiska.

Likheter:                                                                    Skillnader:

Likheter:                                                                    Skillnader:

Kristendomen

Människan skapad till Guds avbild. Hon värdefull, och är mer värd än andra varelser. Alla människor är däremot lika mycket värda.I grunden är människan god. Men, människan valde att förråda Gud, gå sin egen väg och gör inte längre de goda gärningar som hon borde. Därför är hon i behov att bli räddad av Gud. Livet fortsätter efter döden i ett nytt liv. Kroppen, själen och anden ses som en sammanhängande enhet så länge som människan lever här på jorden. Men om livet efter har bibeln pratat om själ eller ande.

På Yttersta Domen kommer de som tror på Jesus att leva ett evigt liv i himlen med Jesus medan de andra kommer hamna i helvetet, den eviga döden.

Islam

Muhammed kommer återvända och människans goda gärningar vägs mot de onda. Man hamnar i någon av de många nivåerna i himlen, Jannah, eller i helvetet, Jahannam.

Hinduismen

Endast atman är människans egentliga jag. Den återföds i nya skepnader, kan även vara som ett gudomligt väsen. Därför är alla levande varelser lika mycket värda, eftersom vi alla är bärare av denna livsgnista.”Själen” är en del av något större, brahman, som är den yttersta gudomliga verkligheten. Alla människor har alltså något av det gudomliga inom sig. Hinduer tror att vad du återföds som, beror på hur du har levt i dina tidigare liv. Övervägande goda handlingar leder till att du återföds till något bättre, och övervägande onda handlingar leder till en sämre återfödelse. Orättvisor i samhället mellan människor förstås just utifrån tidigare gärningar. Därför finns kaster där man behandlar de i lägre kast sämre. Den lägsta är daliterna, de kastlösa.

Etik och moral

Ordet etik kommer från grekiskan och betyder sed eller uppförande. Det har med rätt, fel och hur man ska bete sig att göra. Inom religioner kan man finna etiska modeller t.ex. Tio Guds Bud (regeletik och deontologisk etik - inga motsägelser) eller saligprisningarna (dygdetik). Det finns även konsekvensetik där konsekvenserna av handlandet är viktigare än det man gör. Det handlar om att det ska gynna så många inblandade som möjligt. Inom religionerna finns många likheter när det gäller etik. Den universella levnadsregeln - gyllene regeln, användningen av heliga skrifter som rättesnören, olika etiska modeller och religiösa föreskrifter som påverkar samhället. Man tror att anledningen till att religionerna har liknande värderingar beror på att det behövs vissa värderingar för att samhälle ska fungera.

Människosynen är hur vi ser på människan: natur (andlig varelse, kroppslig varelse?), egenskaper (egoistisk, ond, god, ansvarsfull?), gott för människan (måttlighet, gemenskap med det gudomliga?), värde jämfört med andra varelser. Människosynen är kopplad till etik eftersom det påverkar hur vi behandlar våra medmänniskor.

Skillnaden mellan etik och filosofi är synen på etik. Inom religionen är den något varje troende ska följa medan den inom filosofin är något man kan och ska ifrågasätta i s.k. värdeteorier. Det finns absoluta, relativa och nihilistiska (ingenting) sanningar. Den nihilistiska värdeteorin handlar om att allt i sig självt inte har något värde utan endast säger något om personen som uttalar sig om den.

Filosofi betyder kärlek till visheten och innebär rationellt tänkande kring stora frågor. Man skiljer på teoretiska frågor - har ett givet svar, och praktiska frågor - som handlar om tyckande. Motsatsen till egoist är altruist. I olika handlanden är det svårt att bedöma vad som är vad. Filosofer pratar också om pliktetik kontra konsekvensetik (George Moore). Etik är något man ska värdera som rätt eller fel medan moral är ett regelverk människan ställt upp. Ett exempel mellan plikt- och konsekvensetik:

Enligt pliktetiken är lögn alltid fel. De som gömde judar under andra världskriget borde alltså ha avslöjat det när nazisterna knackade på och frågade om de kände till några undangömda judar. Men inom konsekvensetiken var det bättre att hålla judarna gömda. Annars skulle fler dött.

Värderingar angående homosexualitet sitter i attityden och tar lång tid att ändra. Vissa anser att det är naturligt att det finns en varierande sexuella läggningar. HBT-rörelsen startade i Tyskland 1920 och har idag lett till att det är lagligt att gifta sig, adoptera barn genom insemination, byta kön osv. Detta har lett till att även religionerna har börjat ifrågasätta äldre tiders värderingar. Den Lutherska kyrkan har tillåtit samkönat äktenskap sedan 2009 men inom den katolska kyrkan skiljer sig meningarna åt. Idag är det förbjudet i över 80 länder.

I Sverige blev kvinnor inte myndiga (rätt att ta hand om sin ekonomi och ta ansvar för sitt handlande) förrän på 1920-talet. Då var giftermål en fråga om makt, pengar och samhällsställning. Det var olagligt att skilja sig. Det som förändrade synen var att det patriarkala bondesamhället gav vika för industrialiseringen där människor slutade vara lika beroende av pengar för försörjning. Utomäktenskapliga förbindelser var straffbara. Utomäktenskapliga barn fick lägre rättigheter än andra barn och hade inte rätt till något arv. Många lämnades till änglamakerskor. För detta dömdes de till dödsstraff. Knut Wicksell talade om att det bästa botemedlet mot fattigdom var preventivmedel men dessa förbjöds 1910. Elise Ottosen-Jensen åkte runt i Sverige under mellankrigstiden och undervisade om sexualupplysning.

Identitet och livsfrågor

Människor har trott på någon slags Gud/väsen sedan vi kunde tänka abstrakt. I de primitiva jägarkulturerna trodde man på naturväsen. Det var ingen skillnad mellan liv och död. De dödas andar fanns i naturen och kunde påverka vad som skedde. I Egypten (3000 fvt) växte det fram ett antal definierade gudar men man gjorde ingen skillnad på människor och djur. Inom den grekiska mytologin (700 fvt) hade alla gudar och gudinnor tagit mänsklig form. Det var alltså den första antropomorfa religionen.

Gud är oförutsägbar, men anses av de flesta ta ansvar för det han skapat. Han kan både vara barmhärtig och hård. Den persiske religionsstiftaren Zarathustras påverkade Gamla Testamentet och en bild om att Gud var alltigenom kärleksfull spred sig till kristendomen och islam. Samtidigt bildades en bild av Satan, himmel och helvete. Zoroastrismen var statsreligion i det gamla Perserriket. Profeten hade stor påverkan på judiska profeter som levde samtidigt som honom. Idag finns endast ett fåtal utövare av zoroastrismen i Indien. När islam kom till Iran fick de fly landet.

Psyke betyder själ på grekiska och moderna beteendevetenskapsmän stödjer ställningstagandet om att allt levande har en själ. Anledningen till att tron på en själ finns är att det finns en tro på evigt liv efter detta.

Gud talar om “de sista ska bliva de första”. Det visar hur Gud ser på oss människor.  

Religioner och livsåskådningar

Bahai är en monoteistisk religion som utvecklat sig ur islam och är grundad av Baháulláh i mitten av 1800-talet. Centret ligger i Haifa i Israel och den vänder sig till hela mänskligheten.

Ahmadiyyas grundare var Mirza Ghulam Ahmad (Punjab, Indien). Enligt Ahmad blev aldrig Kristus korsfäst utan lyckades fly till Indien. Han utgav sig för att vara den som samtliga världsreligioner har väntat på och en förnyare av islam. Men muslimerna tror inte på den och den förföljs på alla sätt.

Jainismen (5 miljoner) grundades ungefär samtidigt som buddhismen som en reaktion av missnöjet mot hinduismen. Grundaren Mahavira ansåg det viktigaste vara ahimsa och försökte till skillnad från Buddha förändra den.

Sikhismen med 20 miljoner anhängare grundades på 1500-talet av Nanak. Där råder jämlikhet. “Sikh” betyder lärling och alla anhängare använder efternamnet Singh (lejon). De har turban och rakar aldrig sitt skägg. Med sig har de alltid en dolk för att visa på självrespekt och värdighet.

Naturreligioner, skriftlösa religioner, kallades även primitiva religioner. Det de har gemensamt är:

• strävar efter balans
• innehåller olika riter (ofta kopplade till myter)
• har andliga specialister (schaman - droger/trumma/jojk)
• tror på en frånvarande höggud och ett närvarande andeväsen

Naturreligioner finns generellt hos urfolk som aboriginerna i Australien eller samerna i norr. De senare utövar en religion där shamanen kallas nåjd. Nåjden var både läkare, spåman och offer förrättare. Förfädernas andar utgör en stor del av tron. Man tror på tre världar: den himmelska, den jordiska och den underjordiska.

Naturreligionerna håller idag på att dö ut pga kolonisering och industrialiseringen. New Age-rörelsen har lånat vissa riter från dessa, men ses som förytligande.

Livsåskådning betyder hur man svarar på de stora existentiella frågorna. Några icke-religiösa livsåskådningar är ateismen och existentialismen.

Orsaken till ateism kan bero på bla upptäckten av Big Bang, människans utveckling, att Gud inte verkar vara närvarande i alla människor, att de som fått uppenbarelser är psykon och det faktum att kroppen förtvinar efter döden.

Humanismen kommer från den antika litteraturen och renässansen. På medeltiden började man sätta människan i centrum och njuta så mycket av livet som det går. Det centrala är den allsidiga människan. Vissa menar att denna livsåskådning är skadlig för miljön och att vi borde se oss som en del av naturen istället. Det finns även kristna humanister. Dessa ser till att inte blint tro på allt som står i Bibeln utan försöker tolka det på ett kristet sätt.

Idealismen menar att man har ideal man vill försvara. Sinnevärlden är en skuggvärld av den verkliga världen av idéer och tankar (utan tid och rum) som vi kommer föra vidare generation till generation.

Marxismen grundades av Karl Marx som även skrev det Kommunistiska manifestet. Ideologin ses som en livsåskådning eftersom den tror på materialismen, dvs att våra tankar bara är en återspegling av den materiella världen.

Existentialismen menar att människan bara är sina handlingar. Hon är fri att göra vad hon vill och får ta konsekvenserna av detta.

New Age är en andlig rörelse som grundar sig på astronomi och har tagit gamla religioner och anpassat dem till det moderna. Om några hundra år är det ett annat stjärntecken som kommer stå i ett nytt tecken vid vårdagjämningen: vattumannens. Det kommer då bli kärlek, fred och harmoni.

Den är inte enhetlig utan mer som ett smörgåsbord där alla kan välja och ta det de vill ha. Ingen kyrka, men en del nätverk som håller ihop rörelsen. Olika metoder och riter kommer i perioder.

Meditation där kraften (kundalini) tar sig upp i kroppen chakran (utgör en särskild del på kroppen). Även visualisering och affirmation finns till för att få verkligheten att anpassas efter våra mål.

Healingmetoder används för att bota folk från sjukdomar och ge andlig utveckling. Inom kristallhealing är bergkristallen den bästa. Man tänker sig att energi strömmar genom kroppen.

Kanalisering görs med ett medium (oraklet i Delfi) för att ta kontakt med andra världar. Aurafotografering görs tekniskt för att se hur en person mår beroende på färgen av auran.

Det finns även nyhedendom där New Age-rörelser försöker återuppliva äldre tiders religioner.

Gemensamma drag för New Age-rörelser

• Smörgåsbord
• Hämtat, men omformat, från äldre religiösa traditioner
• Tron på återfödelse (reinkarnation). Varje återfödelse ger människan möjlighet att utvecklas och få mer andlig insikt.
• Tron på kontakt med en övernaturlig värld, antingen direkt eller genom andliga medier
• Tron på att du kan styra ditt eget liv och förändra verkligheten, genom magiska riter, visualiseringar, kristallhealing osv
• Övertygelsen att den andliga sanningen finns inom oss själva

Privatreligiositet har i dagens samhälle blivit allt vanligare eftersom man vill välja själv hur man tror. Det kännetecknas av:

• Ett avståndstagande från att förlita sig på andra. Särskilt riktas kritik mot traditionella kyrkors och religioners anspråk.
• Ett andligt sökande på egen hand, där en alldeles ”egen tro” byggs ihop.
• En strävan efter meningsfullhet och helhet. Det anses viktigare än att tro på ”rätt” sätt.
• Ett avståndstagande från religiösa sammanslutningar. Istället förespråkas ett fritt förhållande till alla former av organisationer.

Denna typ av religiositet är en reaktion av moderniseringen, individualisering, industrialismen, pluralismen, sekularisering och konsumtionssamhälle. Men samtidigt kommer detta i sin tur leda till att människor åter vill återgå till världsreligionernas kärnor. Det var detta som hände vid renässansen och 1800-talets väckelser.

Nyandliga rörelser bildas oftast vid kontakt av främmande kulturer och religioner. Det var därför det ökade under 1960 och 70 talet. Detta beror på den tekniska utvecklingen och invandring (för samman). Exempel är Jehovas Vittnen och Plymouthbröderna. Ibland kallas nyandliga rörelser för sekter. Detta försöker dessa undvika då det är ett negativt laddat ord.

• Sekter ser sig som att de står för den enda sanningen
• Sekter är ofta en liten grupp som ser sig som en utvald elit
• Sekter är frivilliga gemenskaper, men de har ofta hårda kontrollerade krav på sina medlemmar (förväntas engagera sig 100% i rörelsen)
• Sekter är ofta ifrågasättande till det samhälle som de lever i. De upplever att de behöver ta avstånd ifrån eller isolera sig från omvärlden.
• Sekter presenterar ofta en svartvit världsbild.
• Sekter leds ofta av en stark andlig ledare, som bör lydas utan att ifrågasättas.

Likheter mellan rörelserna är att de ofta kommer från en religion och att de förändras i takt med att samhället förändras.

Religionens historiska roll i Sverige

Religionen i Sverige har förändrats över tid. Speciellt från och med senare hälften av 1900-talet.

Fornnordisk religion är ett begrepp som omfattar flera olika religioner under vikingatiden. Då trodde vikingarna på völvor som kunde komma i trans precis som nåjden bland samerna. Völvorna kunde se in i framtiden och påverka den med magiska stavar. Även asagudarna Oden, Tor, Frej och Freja var betydelsefulla.

Modergudinnan Nerthus var en fruktbarhetsgudinna som man offrade vagnar i mossar dragna av heliga kor till. Hon var bland de första gudinnor som dyrkats i Norden.

Katolicismen kom fullt ut i Sverige 1164 då vi fick den första ärkebiskopssätet i Uppsala. Religionen spreds genom handel och vikingafärder. Vissa missioner riktade sig till Sverige för att lugna vikingarna. Men samerna kristnades inte förrän på 1600-talet eftersom de inte ägnades lika stor uppmärksamhet angående detta. Religionen band hela Europa samman. Kloster bildades och cistercienser-, franciskaner-, dominikaner- och birgittinerorden (Heliga Birgitta) fick fäste i Sverige.

Pilgrimerna reste för att bli friska från sjukdomar, för att avge löften, som bot för synder eller för att försäkra sig om gudomligt skydd mot fiender. Pilgrimsresorna gjorde att handeln mellan länderna blev bättre. Korståg sågs också som en slags pilgrimsresa eftersom påven Urban II lovade att de som befriade Jerusalem från muslimerna skulle få syndernas förlåtelse. Kungarna på medeltiden blev smorda och sedda som att företräda Gud. Det gav de fördelar. Samtidigt byggdes många kyrkor som samlade sockenbor och organiserade samhället. Senare kom dessa att användas för att meddela statliga förordningar.

Reformationen kom till Sverige med Olaus Petri (GVs sekreterare) som studerat under Martin Luther i Wittenberg som professor. Efter att Gustav Vasa hade brutit ut Sverige ur Kalmarunionen ville han stärka Sverige ytterligare och konvertera hela befolkningen till den protestantiska läran 1593 (1527, Västerås). I och med reformationen kom Gustav Vasas bibel, språket blev mer enhetligt och mässan hölls på svenska.

Under 1800-talet skedde väckelsen (frikyrkor) som konsekvens av förbud mot pietismen (utöva religion själva hemma, 1726-1858). Väckelserörelserna betonade den egna inställningen till tron, religionsfrihet och den ursprungliga meningen med religionen. Det var då frikyrkor grundades.

Effektiviseringen av jordbruket och industrialiseringen gjorde att mer arbetskraft flyttade in till städerna. Kyrkornas centrala roll försvann. Den första frikyrkan var Svenska Baptistsamfundet. Frikyrkorna och den populära liberalismen gjorde att konventikelplakatet togs bort.

Sekulariseringen utvecklade sig pga upplysningen på 1700-talet och vetenskapliga upptäckter. Människan började nu också använda sitt eget förnuft och svara på existentiella frågor. 1951 infördes religionsfrihet och år 2000 skildes SVenska kyrkan och staten åt. Den ökade religiösa mångfalden i Sverige beror på globalisering, invandring, individualisering och privatisering. Kyrkor har slagit ihop sig i vad som kallas ekumenik (100 år).

Krig och terrorism

För att kriga bör man ha en orsak som självförsvar, krig mot terrorism eller förhindrandet av kriminella handlingar. Augustinus, en av kyrkofäderna, pratar om att det rättfärdiga kriget endast får ske för att skapa fred i en otrygg värld.

Motiv till krig brukar vara sammanflätade med varandra och inte endast bero på religionen.

Terrorism kallas de svagas krig eftersom krigsföraren inte har makt nog att föra ett vanligt krig.

Muslimska extremister vill skapa ett nytt muslimskt rike - ett kalifat. Självmordsbombare tror att de kommer belönas för att dö av martyrskap, men inom islam är självmord förbjudet.

Ordlista:

Agnostiker - de som anser att Guds existens varken kan bevisas eller motbevisas

Teist - tror på Gud som är avskild från naturen men som kan uppenbara sig för människan

Deist - tror på att Gud finns och att han skapat världen men att han inte är tillgänglig för människorna

Existentiella frågor - frågor som handlar om livet

Animism - tron att djur, växter och berg är besjälade

Indeterminism - tror människan har fri vilja

Determinism - människans liv är förutbestämt