USA är en federal republik med presidentstyre vilket innebär att staten styrs av en statschef (presidenten) som röstas fram av folket samt att landet är uppdelad i delstater med självstyre i frågor som endast berör lokalbefolkningen. På nationell nivå bestäms bland annat försvarsfrågor och utrikespolitik, medan det på delstatsnivå bestäms om vapenlagar och brott i respektive delstat. Konstitutionen från år 1789 samt dess 27 tillägg (amendments) är av central betydelse. Där förespråkas främst liberalismen.

Valet av presidenten vart fjärde år baseras på majoritetsval i enmansvalkretsar. Det betyder att presidentkandidaten med flest röster i en valkrets vinner alla elektorer (“röster”) i den delstaten. Vid val är på så sätt större delstater viktigare att få majoritet i. Val sker även till kongressen som består av senat och representanthus, men då vart annat år.

Maktfördelningen baseras på maktdelningsprincipen där makten fördelas jämnt mellan tre organ som kontrollerar varandra. I USA är organen kongressen, presidenten och domstolen. Dessa organ är uppdelade och har ett flertal funktioner, exempelvis består domstolen både av högsta domstolen som dömer federala brott samt delstatsdomstolar. Domstolens uppgift är att döma brottmål och se till att lagen och konstitutionen följs. Den federala domstolen behandlar brott på riksnivå alltså exempelvis civila mål som går över delstatsgränser eller brott som klassificeras som federala. Det federala domstolsväsendet består av distriktsdomstolar, Högsta domstolen och appellationsdomstolar. De delstatliga domstolarna behandlar och dömer brott på lokal nivå, som innefattas i deras lagstiftning. Detta då eftersom att USA är en federalstat, med enskilda delstatsspecifika lagar.

   Presidenten väljs som nämnt av folket och är överbefälhavare över USAs militär samt utser hen regering. Presidenten har dock underordnade och anställda som assisterar hen i hens arbete. Slutligen har vi kongressen som består av representanthuset och senaten. Kongressen är samlingsordet för det flertal utskott under ledningen av kongressledamöter. De stiftar tillsammans lagar och lägger fram en budget för landet.

USAs statsskick och ideologi har påverkats mycket av statens tidigare historia. När den europeiska invandringen av Nordamerika började på 1560-talet var flera länder med och tävlade om kolonierna, bland andra Storbritannien som hade koloniserat stora delar av Nordamerika (se bild). Koloniala lagstiftande församlingar grundades tidigt, men kolonierna styrdes ändå av Storbritannien. Tidigare hade kolonierna varit ekonomiskt beroende av sitt moderland, men i och med att produktion och handel utvecklades började en idé om att bryta sig loss utvecklas. Man förespråkade liberalism och “liberalismens fader” Adam Smith verkade även här. Orättvisa och olagligt höga tullar och lagar skapade konflikt mellan 13 delstater (det som kom att bli USA) och Storbritannien. Konflikten eskalerade med Boston Tea Party 1773 och Suffolk Resolves (bojkott på importerade gods från Storbritannien i protest mot tullarna) med Edmund Burke i spetsen samt flera väpnade slag där de 13 delstaterna hade militärt stöd från Frankrike och Spanien. Den 4 juli 1776 röstade man officiellt för självständighet, men kriget tog slut först 1783.

I och med att Storbritannien var en konservativ monarki och USA länge varit i konflikt med dem, skrevs USAs konstitution med liberalistisk grund och där man valde att ha en folkvald statschef som är presidenten. Eftersom den nya nationen ursprungligen bestod av väldigt olika delstater blev landet en federation. På detta sätt kunde delstaterna välja själva hur de ville styra delstaten men samtidigt samarbeta i större frågor då man förstod att det fanns något bra i att samarbeta med bland annat utrikespolitik och försvar efter konflikten med Storbritannien. Men samtidigt har man tagit mycket till statsskicket av hur Storbritannien styrdes då landet bröt sig loss. Till exempel har båda länderna tvåkammarsystem och värdesätter maktdelningsprincipen.

USA och Sverige är två olika demokratiska nationer.

I Sverige har man proportionella val medan det i USA är majoritetsval. Majoritetsvalen i USA är orsaken till att valdeltagandet där är lägre än i Sverige. Den individuella representationen baseras inte på närhetsprincipen  

Det blir dock mycket tydligare att se vem som representerar landet i stort med en majoritetsregering.