Individen i samhället

Sociologi

• Akademisk disciplin med det “sociala” som studieobjekt
• Hur vi skapar samhället och vår kultur → vårt beteende

Identitet: självbild, hur vi människor uppfattar oss själva: erfarenhet, förutsättningar osv

Aktör, institution, struktur

• Samhället kan ses som en arena med individer, grupper, myndigheter och organisationer (aktörer)
• Institutioner - ställer upp regler för hur aktörerna bör leva i samhället (familjen, staten, rättssystemet, religioner)
• Tillsammans bildar institutionerna strukturer - ramverk av regler vi lever inom
• Strukturerna är begränsande men håller samtidigt ihop funktioner i samhället

Familjen som samhällsstruktur

Flergenerationsfamilj (inget socialt skyddsnät) → kärnfamiljen (ekonomin förbättras) → ifrågasätts (statens reformer och kyrkans påverkan)

Kulturer

• Kultur - vårt sätt leva (varor, klädsel, matvanor, litteratur, tv-serier) motsats: natur
• Knyter oss till ett samhälle
• Vi lär in den genom socialisering, föds inte med den

Sverige är mångkulturellt, har majoritetskultur och etniska minoritetskulturer.

Norm och kategori

• Normen i samhället är majoritetens kultur, det som anses vara “det normala”
• Kategorisering med maktordning sker ständigt (klass, kön, sexualitet, etnicitet, religion, nation, funktionshinder)

Kön

• “Man” har länge varit dominerande
• Skillnad i lön, föräldraledighet, chefspositioner

            Patriarkat: samhälle där männen dominerar

Detta leder till en viss yrkesfördelning på grund av att vissa yrken har tillskrivna kön. På individnivå mår man väldigt dåligt. Män har inte chans att uttrycka sig emotionellt och kvinnor objektifieras. I grupp blir könen åtskilda vilket bland annat syns med löneskillnader. På samhällsnivå hamnar barn i kriminalitet och sjukvård då de söker tillhörigheter på grund av osäkerhet hos föräldrarna.

Genus är det sociala och kulturella könet. Det kan kopplas till uppfattningar och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt i samhället, men förändras ständigt.

Yvonne Hirdman, professor i historia, införde Hirdmans genussystem. Där beskriver hon hur vi skapat ett genuskontrakt som kännetecknas av tre grundläggande principer:

1. Kvinnor och män hålls isär
2. Det manliga värderas högre än det kvinnliga
3. Alla är med och skapar genusordningen (omedvetet på gruppnivå)

Internalisering: “Samhällsnormer och värderingar införlivas med individen under uppfostran och blir en del av individen själv.” Förklarar varför t.ex. kvinnor som är förtryckta i en relation kan ta förtryckarens försvar och varför man ser normer och strukturer som något naturligt.

Den enskilde individen tillhör inte bara en kategori, utan tillhör flera. Vi påverkas därför inte bara av en maktordning, utan flera. Intersektionalitet betyder skärning eller möte, hur olika kategorier och maktordningar interagerar och samverkar.

Sexualitet

Sexualitet: sexuell läggning

• Heteronormativitet: naturligt med attraktion mellan dem
• Avvikelser hamnar lägre pga könsmaktsordningen

Klass

• Ekonomisk och statusmässig position i samhället: överklass, medelklass, arbetarklass
• Klasserna skiljer sig åt i fråga om ekonomi, utbildningsnivå och socialt kontaktnät
• Klassresa - människor kan flytta mellan klasser, vanligast är resan mellan arbetarklass och medelklass via utbildning
• Klassmarkörer - sådant i livsstilen som markerar vilken klass man tillhör

I U-länder ser klassfördelningen mer ut som en pyramid medan det i Sverige är fördelar som en cirkel.

Klassiska perspektiv

• De sociologer som intresserar sig för klass är även intresserade av orättvisor
• Émile Durkheim (sociologism, 1858-1917): Kopplade klassbegreppet till jämlikhet och rättvisa och ville  avskaffa arvsrätten
• Karl Marx (konservatism, 1818-1883): Konflikt mellan kapitalisterna och arbetarna där arbetarna exploaterades (utnyttjades)
• Båda fokuserade främst på de ekonomiska skillnaderna i samhället

Bourdieus kapitalteori

Pierre Bourdieu (1930-2002) menade att inte bara ekonomi spelar roll. Samhället är som ett rum där människor intar olika positioner och känner mer eller mindre samhörighet med andra.

Detta beroende på olika slags kapital:

• Kulturellt kapital - vilken typ av kultur vi konsumerar (finkultur eller populärkultur), utbildning, beteende (hur vi för oss i vissa kretsar)
• Socialt kapital - utgörs av våra vänner och släkt (påverkar kulturellt kapital), ditt sociala nätverk, kan öppna dörrar
• Ekonomiskt kapital - ekonomiska tillgångar och kunskap om det ekonomiska systemet
• Symboliskt kapital - de tre andra kategorierna tar sig uttryck i symboliskt kapital (kläder, bilar och prylar)

Vi ärver stora delar av vårt kapital från våra föräldrar.

Anledningen till att man försöker motverka ökande klassklyftor är att de lägre ner kanske inte känner tillhörighet till samhället → kriminalitet, inte röstar i valet

Etnicitet

• Grupp med gemensamma sociala band (språk, kultur, religion, tradition)
• Bygger på känslan av tillhörighet hos individen själv
• Kategorisering: ett sätt för människor att ordna och strukturera sin värld
• Ofta kategoriserar vi grupper mot varandra, “vi” och “dem”

• Den etniska normen i Sverige är etnisk “svensk”, jantelagen
• För 50 år sedan: Vit person, svenska utan brytning, traditionellt svenskt namn
• Men Sverige har förändrats: Arbetskraftsinvandring, flyktinginvandring, adoptioner

Integrering och assimilering

• Integrering: Invandrare ska bli en del av det svenska samhället och delta i arbetslivet, politik, kultur och idrott, innebär inte att man ska bli etnisk “svensk” (annan livsstil, kultur och språk accepteras)

• Assimilering: Att invandrare ska bli “svenskar” dvs släppa sin egen kultur, traditioner, historia, språk mm  (assimilering är i princip alltid påtvingad och bryter mot de MR)

Ras

• Tidigare talades det om ras (biologiska skillnader)
• Sverige var ledande i rasbiologisk forskning under tidigt 1900-tal
• Modern forskning: Går ej att belägga kopplingar mellan psykologiska egenskaper, intelligens eller benägenhet att vara kriminell till kroppsligt utseende

            → Rasbegreppet har därför förkastats

Rasism

• Att det finns skillnad i egenskaper, förmågor och begåvning mellan olika grupper (vissa överlägsna, särbehandling)
• Etnicitet ett annat sätt att kategorisera grupper (sociala faktorer)
• Men vissa kopplar etnisk bakgrund med vissa egenskaper (fördomar - kulturrasism)

Rasifiering och vithetsnorm

• I dagens debatt används ofta ordet rasifierad (någon tillskrivs egenskaper och beteenden utifrån föreställningar om hudfärg, etnicitet, religion, språk, och nationalitet)
• Måste ses utifrån att det finns en “vithetsnorm”
• Vithet: Social konstruktion som beskriver en maktposition i samhället, något som ger en person eller grupp privilegier